Svensk ordbok 2009, webbversion

mana fram´ verb manade manat man·ar●äv. fast sammansättn., seframmana orsaka upp­komsten av ngt, ibl. på ett sätt som närmar sig det över­naturliga komm.talaren manade fram den vanliga schablon­bilden av mot­ståndarnaden som syndar kan mana fram Guds vredemana fram ngtsedan 1772Subst.:vbid1-925161frammanande, vbid2-925161frammaning