Svensk ordbok 2009, webbversion
verb manade manat
man·ar●äv. fast sammansättn., seframmana
orsaka uppkomsten av
ngt, ibl. på ett sätt som närmar sig det övernaturliga
komm.talaren manade fram den vanliga schablonbilden av motståndarnaden som syndar kan mana fram Guds vredemana fram ngtsedan 1772Subst.:vbid1-925161frammanande,
vbid2-925161frammaning